victoriavall

• Just nu går mitt projektarbete på räls, som mormor brukar säga.

• Måste säga att nationalencyklopedin inte har gett mig särskilt mycket som källa. Tror därför inte jag tänker använda mig av den. Det är en pålitlig källa som är oberoende, men tycker ändå inte den gett mig så mycket. Funderar på om jsg ska gå igenom den igen, på jakt efter information som kommer passa mitt projektarbete, men just nu känns det viktigare att börja gå igenom böckerna. Det börjar jag med nästa vecka - förmodligen på måndag!

 

Du behöver inte gå särskilt länge i matvaruaffären förrän du stöter på produkter fullproppade med tillsatser. Jag tror att vi själva måste avgöra om tillsatser är bra eller inte eftersom jag anser att det handlar om antingen eller. Med det menar jag att skulle e vi vilja dricka och äta det vi gör idag utan alla tillsatser i? Jag vet inte svaret på denna fråga, men jag tror det skulle vara nej. Godis skulle nog inte vara lika gott om de inte hade dem där frestande färgerna och den söta eller syrliga smaken som de brukar ha.

Eftersom alla E-nummer är godkända så tycker jag att vi inte borde vara livrädda för alla tillsatser. Det finns dock tillsatser som är bättre än andra. Konserveringen i köttprodukter tror jag många anser är bättre än förtjockningsmedel i sylt.

 

 

FAKTAN KOMMER IFRÅN SLV.SE

Alla tillsatser som finns i vår mat är granskade och godkända, men bara för att de är godkända så betyder det inte att de egentligen är nödvändiga i vår mat.

Vanliga tillsatser är konserveringsmedel, antioxidationsmedel, emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, förtjockningsmedel, färgämnen, sötningsmedel och smakförstärkande – det finns dock fler än dessa.

Varför använder man då tillsatser i mat? Konserveringsmedel använder man till exempel för att öka hållbarheten på en produkt som annars skulle lättare blivit angripet, antioxidationsmedel brukar användas för att en produkt (till exempel frukter) inte ska bli gammalt för fort samt för att utsidan på en produkt inte ska ”förlora sin charm”. Emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel och förtjockningsmedel används för att påverka konsistensen vår mat, och sötningsmedel, färgämnen och smakförstärkande används för att påverka smaken och ge färg till produkter (till exempel läsk) som skulle se ganska oaptitliga ut på grund av all preparering eller liknande.

E-nummer är ett system där vi kan hålla koll på alla tillsatser som finns. Alltså finns det ett E-nummer för varje tillsats. ( Dessa två meningar kommer från 1177.se)

På varje färdigpackad produkt som finns i affären finns en huvudregel. Det är att alla ingredienser + tillsatser som finns i måste stå på innehållsförpackningen. Antingen med sitt vanliga namn eller med sitt E-nummer.

Det som är understruket är något som är nytt!

 

PROJEKTPLAN

BAKGRUND:

Vad är du intresserad av?

Hälsa (KOST-mat)

Varför just detta?

Eftersom min fysiska hälsa är i obalans och jag inte kan träna just nu vill jag lära mig att äta bättre och försöka förstå hur den mat vi äter påverkar oss.

SYFTE:

Vad är syftet med ditt projektarbete? (Vad vill du uppnå)

Jag vill få en sundare livsstil. Min slutprodukt ska vara en bok där det står om kost (kommer följa svenska livsmedelsverkets rekommendationer mestadels) och några recept (7-10 st). Boken ska vara skriven till människor (tänker senare tonår och äldre) intresserade av kost, som vill ha en enkel guide med vardagligt språk om bra mat och följa några enkla recept som start. Bokentiteln kommer förmodligen att vara någon av dessa: 'ÄT!', 'Vad är mat?', 'Din guide till bra mat',

Vilka frågeställningar ska besvaras?

Vad är bra mat?
Varför ska man äta bra mat? Vilka fördelar för det med sig?
Hur ofta ska jag äta? Varför?
Vad räknas som tillsatser? Är alla tillsatser dåliga?
Hur letar jag efter bra mat i affären?

Hur kan projektet kopplas till programmålen?

kunna välja ett kunskapsområde och inom detta avgränsa en uppgift eller ett problem
kost (vad är bra mat)

kunna välja relevant material och metod samt relevanta redskap
internet (säkra källor), böcker

kunna upprätta en projektplan och vid behov revidera denna

kunna föra loggbok över arbetets gång och fortlöpande redovisa processen

kunna diskutera arbetets utveckling med handledaren

kunna åstadkomma en slutprodukt som innebär en självständig lösning av den valda uppgiften eller det valda problemet
BOK – vulkan.se (tror det blir den)

kunna göra en skriftlig redovisning av projektet som beskriver arbetets gång från idé till slutprodukt

kunna skriftligt eller muntligt värdera arbetsgång och resultat

GENOMFÖRANDET:

Vilka metoder ska användas? (Hur ska du gå till väga)
Läsa på internet och i böcker
Laga mat (7-10 recept)
Gå i mataffärer
Vulkan.se (boktryck) eller
Blurb.com (boktryck)

Vilka informationskällor behövs?
Använda mig av:
1177s information
SLVs information
Ne.se
Boken ’Sockerdetektiven’
Boken ’Smakernas återkomst’
Boken ’Hjärnkoll på maten’

Hur ska du skaffa nödvändigt material?
Internet
Böcker från biblioteket

 

ARBETS- OCH TIDSPLAN:

Hur lång tid kommer de olika momenten i arbetet ta?

Eftersom det mesta är skriftligt så kommer det ta drygt 1 månad att få det klart. Recepten kommer jag göra under tidens gång men senast 13/1.

När ska de olika delarna senast vara färdiga?

Nätdelarna ska vara klara (skrivna för boken) den 20 november
Böckerna ska vara klara (skrivna för boken) den 23 december
Recepten ska vara prövade och utvalda (till boken) den 13 januari
Boken ska ha gåtts igenom en extra gång för ”finslipning” och upplägget på boken ska vara klar den 27 januari
Boken ska senast skickas in den 6 februari 23:59

KVALITETSSÄKRING:

Vilka problem kan dyka upp och hur kan dessa undvikas?

Vad händer om vulkan läggs ner? – Då har jag blurb.com

Om böckerna som är reserverade på biblioteket aldrig lämnas in hur gör du då? – Då åker jag till universitetsbiblioteken som också har dem eller så köper jag dem eller lånar liknande böcker.

Om boken inte kommer hem i brevlådan i tid till deadline? – Om jag skickar in boken för tryck senast den 6 februari och Vulkan.se lovar att det ska ta ca två veckor så anser jag att jag haft en bra marginal i fall försening skulle uppstå och hoppas då på överseende från Maries håll.

Hej hallå!


Hittills har det gått väldigt trögt med mitt projektarbete. Mitt motivation försvann när jag var tvungen att byta projektarbete eftersom jag har varit (och just nu är) sjuk igen. Jag har försökt hitta ursäkter till att göra mitt projektarbete "sen", men nu har något gjort att jag kommit igång! Imorgon ska jag sätta mig på bilioteket igen för att fortsätta att göra klart internet delarna. Förhoppningsvis blir jag klar med det fakta imorgon och ganska snart reflektionsdelarna till dessa också. Sedan blir det eld i baken för att hinna klart med mina litteratur delar.



Den 14 december har jag nästa projekthandledning. Det ska bli skönt att då visa att jag faktiskt kommit igång bra!


Nu ska jag fixa om lite i min projektplan, uppdaterar så fort jag känner mig nöjd!

Det är ett ständigt prat om vad som är bra mat och vad som inte är bra mat. Skulle vi lyssna på allt skulle vi inte kunna äta någonting tillslut. Jag tror att det viktigt att kunna känna att du ska kunna äta allt du vill, MEN inte för mycket och för ofta. Är du som jag och blir beroende av läsk så borde du inte dricka det för ofta. Se det istället som en belöning då du verkligen klarat av någonting du jobbat hårt för.

Vi som provat på olika sätt att leva efter en strikt diet tror jag att de flesta kommit fram till att det inte funkar i det långa loppet. Det dyker alltid upp någonting; födelsedagar, fester, julbord, grillkväll med vännerna, fredagsmys, heldagskonferens – listan kan göras lång. Tänk dig din familj eller vänkrets: hur, var och när träffas ni oftast, är det oftast mat inblandat i sammankomsterna? Förmodligen.

En förutsättning till att kunna äta vad du vill är att du måste röra på dig. Det är viktigt för att din kropp ska fungera som den ska!

Jag vill uppmana folk till att äta vad de vill. Men min tanke är att äta nyttigt under vardagarna och så mycket som det går under helgerna, för när det väl dyker upp något trevligt där du inte har kontroll över matlagningen så kan du äta vad som serveras utan att du funderar över vad det innehåller särskilt mycket. Äter du bara dålig mat mår inte kroppen lika bra som den skulle kunna. Bra mat risken för sjukdomar minskar och så vidare. Jag tänker att visst är det bra att du som person äter bra men också för andra i din omgivning; äter du en nyttig och bred kost så blir du en förebild för dina barn, människor som vill äta nyttigare och mår du bättre kan du få andra att må bättre.

 

 

Denna text kommer att besvara tre av mina frågeställningar - Vad är bra mat?
Varför ska man äta bra mat? Vilka fördelar för det med sig?

FAKTAN KOMMER IFRÅN SLV.SE

Den viktigaste anledningen till varför du ska äta bra mat är för att du som människa ska må bra. Det kan kännas som att den mat du äter idag inte påverkar dig särskilt mycket, att du mår bra ändå. Men något som är viktigt är att du också måste tänka på din framtid.

Men vad är egentligen bra mat då?

Enligt livsmedelsverkets hemsida så är det viktigt att vi äter mycket grönsaker och frukt – man brukar räkna ungefär 500 gram per dag. Och hur vet man vad 500 gram är då? Kostverket rekommenderar att det är ungefär 3 frukter per dag eller 2 portioner grönsaker per dag.

Det som är superbra med grönsaker är att de innehåller mycket vitaminer, mineraler och fibrer. Frukt och grönt inte innehåller mycket energi men är ändå rätt så mättande.

Tips:

Ha alltid en frukt i väskan ifall du skulle bli hungrig – på så sätt är du alltid förberedd att stilla din hunger och så hamnar du inte i fällan att köpa något som är onyttigt och onödigt på vägen.

 

Livsmedelsverket menar också att det är viktigt med att äta fullkornsbaserade produkter istället, så byt ut din pasta, ris, frukostflingor, gryn (till exempel havregryn) och bröd mot fullkornsalternativet. Fullkorn gör att du gör dig mätt längre och kan dessutom göra att risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Vill du gå ner i vikt är fullkornsprodukter att föredra. Variera dessa sorter så mycket som möjligt eftersom de innehåller olika mycket näringsämnen. Dessutom blir det tråkigt att alltid äta samma – var inte rädd att prova något nytt.

 

Informationsruta om fullkorn

Fullkorn innehåller rikliga mängder med viktiga saker som till exempel vitaminer, mineraler och järn.

 

Tips för dig som tycker att det är svårt att hitta bra produkter i mataffären:

Tycker du, precis som jag, att det ibland kan vara riktigt krångligt att hitta bra produkter i mataffären (mellan oss: som ibland känns som en djungel) kan du leta efter produkter som är märkta med ett nyckelhål. Nyckelhålsmärkta produkter har blivit godkända för att de inte innehåller så mycket fett, salt, socker men tämligen mer fibrer än andra liknande livsmedel.

 

Ät mer fisk, det är väldigt nyttigt! Hur ofta äter du fisk i veckan? Äter du det tre gånger i veckan så äter du tillräckligt. Då får du i dig bra med vitaminer och mineraler samt omega 3.

Tips:

Äter du fet fisk, till exempel så får du i dig omega 3-fettsyror som är viktiga för oss. Ät sill, lax eller makrill så klarar du dig fint. Du kan även äta sej, konserverad tonfisk eller varför inte fiskbullar?

Det finns olika typer av fetter. Det är tre stycken som är vanliga och de brukar vi kalla för, mättade, omättade och fleromättade fetter. Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mer omättade och fleromättade fetter eftersom mättat fett höjer risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Tips:

Använd dig av flytande margarin eller olja när du lagar mat eller när du bakar, ät mer nyckelhålsmärkta produkter och varor där det står har en låg fetthalt, använd mjölk istället för grädde när du lagar mat, ät mer fisk, skär bort fett som är synligt för ögat.

 

 

 

---

---

 

Mina reflektioner kring detta kommer upp så fort som möjligt. Senast måndag. Har fler texter som väntar men tänkte att vi tar en i taget. Både igår och idag har jag suttit i två timmar på bibliotekt och skrivit ihop användbart material till boken - det har gått fantastiskt bra! Reflektionerna kommer som sagt så fort som möjligt!